Rapport från forskningscirkeln "God inkluderande lärmiljö"


De flesta är överens om att alla barn i skolan och förskolan har rätt att känna sig inkluderade. Men exakt vad begreppet inkludering står för och hur man får syn på en lärmiljö som lever upp till det så ofta predikade idealet, är svårare att svara på. Sigtuna kommun vände sig till Forum för samverkan för att få ett vetenskapligt perspektiv på frågan. Så inleddes forskningscirkeln God, inkluderande lärmiljö.

Läs rapporten God inkluderande
lärmiljö

Sigtuna kommun brottas liksom många andra kommuner med olika förhållningssätt till vad som är en god lärmiljö. Begreppet inkluderinghar blivit vedertaget i skolsammanhang, men studier om hur en inkluderande organisation faktiskt manifesterar sig saknas praktiskt taget. Ur detta dilemma föddes så frågeställningen Vad är och hur syns god, inkluderande lärmiljösom via mötesplatsen AIMday blev föremål för forskare vid Uppsala universitet. I mars 2017 bildades en forskningscirkel bestående av sju deltagare från förskolan och skolan i Sigtuna kommun. Gunilla Lindqvist, lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik på Uppsala universitet, fick rollen som forskningscirkelledare. 

- Vi började med att läsa och diskutera utvald litteratur på området, i relation till deltagarnas egna upplevelser. I ett andra skede har de studerat och lyft goda exempel på inkludering i sina verksamheter. Frågan om hur man kan veta att en lärmiljö verkligen är god har inget enkelt svar, men genom forskningscirkeln har vi fått en djupare förståelse och ett gott avstamp för kommunens fortsatta arbete, säger Gunilla Lindqvist. 

För att göra den svårfångade inkluderingstanken mer hanterbar valde gruppen att arbeta med ett närliggande begrepp - tillgänglighet. Ett gemensamt observationsschema togs fram som gjorde det möjligt att samla in och systematisera de markörer för tillgänglighet som gick att urskilja i verksamheten – i fysisk, pedagogisk och social mening. Genom frågor som Hur används lärytorna? Uppmärksammas tysta elever? och Visar läraren värme och empati? kunde de plötsligt synliggöra graden av tillgänglighet i klassrummen och på förskolan. Observationerna kompletterades med intervjuer och enkäter. 

- Inom ramen för begreppet tillgänglighet kunde jag få syn på ett flertal aspekter av inkludering. Jag har sett en undervisning som erbjuder en variation i arbetssätt, olika sätt att kommunicera och olika hjälpmedel. Jag har också sett en social miljö som präglas av ett tillåtande klassrumsklimat, delaktighet och tillhörighet. Vi har observerat en fysisk miljö som skapar förutsättningar för enskilt och kollaborativt arbete, säger Anneli Hultin, rektor på Sätunaskolan.

Gunilla Lindqvist håller observationsschemat som forskningscirkelns kanske viktigaste kunskapsbidrag, och tror att det kan bli värdefullt för andra som vill göra liknande studier.
Även forskningscirkeln som metod utgör ett slags kunskapsbidrag menar hon, eftersom den bidrar till att göra förskolor och skolor till mer lärande organisationer. 

- Projektet har resulterat i en kompetenshöjning, både i gruppen och för varje enskild deltagare. De har fått mandat och självförtroende att nyfiket undersöka sin egen och sina kollegors praktik, vilket gör dem till viktiga resurser i sina verksamheter, säger Gunilla Lindqvist och avslutar:

- Jag hoppas att vi ska inspirera andra att undersöka sin egen praktik i en gemensam kunskapsproduktion, där forskningscirkeln kan vara en möjlig väg mot att stärka det kollegiala lärandet. Jag hoppas också att det ska bli ännu intressantare för forskare här på universitetet att gå in i liknande projekt. För mig är verksamheten oerhört avgörande för vad jag kan uttala mig om som forskare; det är ganska lätt att bli frånvänd den praktik man studerar.