Sju frågor till forskaren

Hej Caroline Sims, forskare och ledare för forskningscirkeln Undervisning utifrån särskild begåvning. Du är inne på ditt tredje år som forskarstuderande med särskild begåvning som inriktning. Hur förstår du det här begreppet? 
- Det är egentligen en fråga som kräver ett större utrymme att svara på än vad vi har här. Själva begreppet särskild begåvning berör flera olika aspekter och trots mer än 100 år av forskning har man inte kunnat enas om en definition. Mycket generellt beskrivet skulle jag säga att det handlar om otroligt snabb inlärning och förståelse av komplexa samband, en kunskap som sedan byggs vidare på. Vi kan se detta inom olika områden, både teoretiska och mer praktiska. För att inte ’vissna’ behöver dessa elever därför ett annat undervisningstempo och utmaningar på en betydligt högre nivå än vad de får i många klassrum idag. Vi ska också komma ihåg att det kan vara en skillnad mellan kapacitet och prestation vilket gör det problematiskt att försöka mäta sig fram till vad särskild begåvning är.

Hur har ni som deltagit i forskningscirkeln tagit er an ämnet? 
- En del av forskningscirkeln som sådan är att forskning och praktik får mötas, vilket varit ett viktigt fokus genom våra träffar. Vi har t.ex. tagit del av forskningsartiklar och läst våra styrdokument med ögon på vad som redan finns tillgängligt när det gäller att t.ex. göra olika undervisningsanpassningar. Sedan har deltagarna gjort fältstudier i form av intervjuer på sina skolor om vad som är känt om särskild begåvning och vilka rutiner som finns runt dessa elever. Parallellt med detta har deltagarna drivit olika utvecklingsprojekt på sina skolor i syfte att kartlägga insatser och anpassa undervisningen utifrån ett särskild-begåvningsperspektiv.

En vanlig undervisningsanpassning utifrån särskild begåvning är berikning. Hur har deltagarna arbetat med just berikning?
- Två av utvecklingsprojekten var utformade runt olika berikningsprojekt som komplement till ordinarie undervisning. Här erbjöds eleverna att arbeta med mera utmanande uppgifter, i ett av projekten i form av en typ av inlärningsstudio med mängder av olika kreativa och utmanande material. Det andra projektet var temainriktat vilket gjorde att eleverna förväntades använda sig av en mängd olika ämneskunskaper när de fördjupade sig vidare, och också hade friheten att hitta sin egen väg inom temat.

Det finns lite olika linjer när det gäller anpassningar utifrån särskild begåvning. Skolan kan t.ex. skilja ut berörda elever från den större gruppen, och ge dem en annan sorts undervisning. Ett annat sätt är att öka rörligheten i den ordinarie undervisningen så att det är upp till varje elev att hitta sin nivå, så kallad ’differentiering’. Vilken är din ståndpunkt i den här frågan?
- Här tror jag på en kombination av båda. Dels att den reguljära undervisningen är uppbyggd runt att eleverna kan arbeta med mer komplexa och utmanande uppgifter, istället för att snabbt göra klart och behöva sitta och vänta. Men det behöver också finnas möjlighet för eleverna att fördjupa sina kunskaper och utmanas ännu mer. Det kanske sker tillsammans med andra som tänker och lär på samma nivå, under ledning av en lärare eller mentor utifrån som verkligen har förmågan att hantera undervisning som ligger långt över där man vanligtvis rör sig. I november 2019 publicerades till exempel en artikel media om 9-årige Laurent Simons som läste elektrofysik på ett universitet i Belgien. De eleverna har vi i Sverige också, om vi bara öppnar ögonen och undervisningen.

Varje deltagare har gjort en fältstudie i sin verksamhet för att ta reda på vad kollegor och chefer har för kunskaper om och rutiner för elever med särskild begåvning. Vad visar studierna?
- Både att det finns en nyfikenhet runt särskild begåvning och en vilja att hitta lösningar, men även en stor brist på kunskap och en osäkerhet runt vad som kan göras.

Vad tycker du att en skola ska göra som vill ta de första stegen mot en strategi för detta?
- Flera strategier och lösningar finns redan men det behövs en medvetenhet om ett annat perspektiv. Till exempel görs undervisningsanpassningar redan för vissa elever och rutiner runt överlämningar mellan stadier och mellan olika lärare finns, men dessa tillämpas utifrån andra perspektiv än särskild begåvning. Hållbara och långsiktiga lösningar kräver också gemensamma utbildningsinsatser för att få tänka tillsammans och hitta sin egen grund i de här frågorna. Där kommer till exempel forskarcirkeln in som ett bra alternativ. Här ges ett stort utrymme att få reflektera och en möjlighet att kunna anpassa innehållet utifrån det som viktigt för deltagarna.

En av cirkelns deltagare har fokuserat på praktisk särbegåvning i sitt delprojekt. Vad är det och hur mycket vet vi om denna typ av begåvning? 
- Urban Söderberg arbetar som bygglärare på Westerlundska gymnasiet i Enköping. Han kom in i vår forskarcirkel just utifrån frågeställningen särskild begåvning och praktiska kunskaper, alltså t.ex. estet-, idrotts-, bygg- och motorkunniga elever. I intervjer med medlemmar i en föräldragrupp hittade han flera exempel på sådana elever. Dessa glöms bort då särskild begåvning kopplas till teoretiska förmågor. Det skulle dock vara möjligt att säga att det egentligen rör sig om samma förmågor, men med olika uttryck. En del kan beskriva sin förståelse av komplexa samband i text medan andra gör det genom att skapa.


Ta del av rapporten från forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning"