Rapport från forskningscirkel: Så får vi en bättre nulägesbild av likvärdighet och segregation i skolan

2022-06-07

Uppsala kommun arbetar liksom andra skolhuvudmän med att ge alla barn och elever så lika förutsättningar som möjligt att lyckas med sin utbildning. En utgångspunkt är systematiska kartläggningar av skolans nuläge vad gäller likvärdighet och segregation. Nulägesbilden är dock svårfångad, och speglas inte riktigt av de data man har tillgång till idag. Därför formades med hjälp av Uppsala universitet en forskningscirkel med uppdraget att se över och utveckla indikatorer som bättre kommer åt ”blinda fläckar” i verksamheterna. Deltagarna i cirkeln föreslår bland annat att elevenkäter ska innehålla frågor om personliga upplevelser av diskriminering. 

Elever i soffa

Forskningscirkeln ”Likvärdighet och segregation” initierades av Uppsala kommuns utbildningsdirektör som en del i kommunens arbete med ökad likvärdighet i skolan och förskolan. Cirkeln har bestått av fem stabila deltagare - verksamhetsutvecklare och andra med nyckelpositioner på strategisk nivå - som tillsammans representerar alla skolformer. Under 2021-2022 har de studerat begreppen likvärdighet och segregation och arbetat med att se över, vidareutveckla och komplettera tillgången till data och indikatorer inom verksamheterna. Hassan Sharif, lektor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet, har varit ledare för forskningscirkeln. Hans uppgift har bl.a. varit att förankra arbetet i relevant forskning.

Hassan Sharif, forskningscirkelledare.

– Skolsegregationens bakomliggande faktorer och konsekvenser i relation till likvärdighet har diskuterats i många nationella och internationella forskningsstudier och statliga rapporter. Utbildningssociologisk forskning visar bland annat att det fria skolvalet och marknadsorienteringen av utbildningssystem bidragit till negativa konsekvenser för skolans likvärdighet och kompensatoriska uppdrag. Att skolsegregationen är sammanflätad med bostads- och arbetsmarknadssegregationen är också numera väl beforskat, och vi ser hur detta leder till ökad ojämlikhet i samhället, säger Hassan Sharif. 

Under forskningscirkelns gång har deltagarna läst och diskuterat ett urval av aktuell forskning och samtidigt granskat kommunens arbete med framtagandet av indikatorer. Med Hassan Sharif som bollplank har de reflekterat kring sitt eget lärande och den kunskapsvinst som skulle kunna leda till positiva förändringar i verksamheten. Ett delresultat av cirkeln är konkreta förslag inom fem utvecklingsområden när det gäller träffsäkerheten i kommunens nulägesanalyser. Bland dessa finns t.ex. utformningen av elev- och föräldraenkäter och samverkan mellan elevhälsa och studie- och yrkesvägledning.

– Det har varit givande med en strategisk forskningscirkel där alla skolformer deltagit. Det har skapat en större förståelse för olikheterna inom skolformerna men även likheter gällande utmaningen med insamling av data och hur denna ska hanteras, och hur skola och förskola påverkas av samhällets segregation gällande boendestrukturer, normer och bilder av samhället och människor, säger en av deltagarna från Uppsala kommun.

En annan deltagare kommenterar:

– Vi har fått en ökad medvetenhet som borde rusta oss för våra uppdrag. Det som jag tar med mig är framförallt insikten om behovet av bakgrundsfrågor i elev- och föräldraenkäter, så att analysen kan bli djupare och mer stringent. De indikatorer vi har idag speglar mer en generell upplevelse av elevers välbefinnande.

Resultatet av forskningscirkeln

Resultatet av forskningscirkeln ”Likvärdighet och segregation” redovisas bland annat i form av förslag inom fem utvecklingsområden när det gäller kommunens arbete med indikatorer på likvärdighet och segregation. Här presenteras dessa områden i korthet. Samtliga förslag och rekommendationer finns i rapporten.

Revidering av elev- och föräldra/vårdnadshavarenkäter 
I enkätfrågorna till elever saknas frågor kring deras sociokulturella bakgrunder och egna upplevelser av olika situationer i skolan. Elevenkäterna fokuserar idag på hur eleven upplever sin skolmiljö, men inte på elevens upplevelser av att blivit kränkt eller utsatt för diskriminering, vilket försvårar analysen. Cirkeldeltagarna rekommenderar att man ser över bakgrundsfrågorna i samtliga elev- och föräldraenkäter.

Särskilda satsningar inom studie- och yrkesvägledning och elevhälsa
Cirkeldeltagarna konstaterar att studie- och yrkesvägledningen och elevhälsan har en undanskymd roll i arbetet med inkludering, likvärdighet och segregation. Deltagarna föreslår särskilda satsningar med fokus på att stärka samverkan mellan elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, vilket också forskningen betonar och underbygger.

Likvärdighetsperspektiv i utvecklingssamtal i förskolan och skolan
Att använda utvecklingssamtal med vårdnadshavare i förskolan som ett sätt att fördjupa analyser ur ett likvärdighetsperspektiv tror deltagarna kan vara en bra idé. En dialog med vårdnadshavare utifrån framträdande spår i statistik kan säkerligen bidra till en vidgad förståelse för orsakerna bakom resultaten.

Kartläggningen av barns språkkompetenser och dess koppling till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA)
När det gäller förskolans arbete med likvärdighet och segregation föreslår cirkeldeltagarna att huvudmannen skapar förutsättningar för att arbetet med kartläggningen av språkliga kompetenser tydligare kopplas till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Kompetensutvecklande insatser för barnskötare och personal som inte har barnskötarutbildning
Huvudmannen bör anordna kompetensutvecklande insatser för barnskötare och personal som inte har barnskötarutbildning inom segregation och likvärdighet.

cover rapportRAPPORTEN

Ta del av rapporten från forskningscirkeln om likvärdighet och segregation

Läs om forskningscirkelns bakgrund, syfte, teoretiska utgångspunkter, upplägg och resultat. Resultatet presenteras i form av konkreta förslag inom de fem utvecklingsområdena ovan.




 

Senast uppdaterad: 2022-04-12