Han vill berätta om de osynliga särskilt begåvade praktikerna

2020-04-28

Särskild begåvning kopplas oftast ihop med intellektuell briljans och skicklighet i teoretiska ämnen. Men det kan också handla om en högutvecklad förmåga att skapa med händerna eller använda kroppen - på fotbollsplanen, scenen eller i verkstaden. Byggläraren Urban Söderberg har inom ramarna för forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning" studerat barn på det praktisk-estetiska området.

Urban Söderberg, bygglärare på Westerlundska gymnasiet i Enköping och en av deltagarna i forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning". Projektet är ett samarbete mellan Enköpings kommun och FoSam/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildninsgstudier på Uppsala universitet.

”Jag söker barn som inte passar in i dagens skola men blomstrar när de får sätta händerna i något, exempelvis i en slöjdsal eller på ett yrkesprogram”. Urban Söderberg, bygglärare på Westerlundska gymnasiet i Enköping, lade ut en förutsättningslös efterlysning i ett av Filurums slutna forum för föräldrar till särskilt begåvade barn. Initialt hade han inga långt gående funderingar kring särskild begåvning, däremot ett engagemang i sina egna praktiskt lagda elever på byggprogrammet.  

- De har ofta haft det tufft i skolan. När de väl kommer till oss är de pluggtrötta, och vi talar om för dem att nu tar vi en vända till med matte, engelska och svenska. Man ser hur de lyser upp när de sedan får jobba praktiskt. Jag tycker att deras kompetenser tappas bort i skoldebatten och att det är alltför mycket fokus på akademiska normer.

Beträffande särskild begåvning ligger det mycket i hans uppfattning. De elever som idag tillskrivs epitetet visar främst sina förmågor i teoretiska ämnen - en slagsida som märks också i forskningen där de flesta studier rör just sådana fall. Urban Söderbergs perspektiv var viktigt att få med i forskningscirkeln; med sina erfarenheter från yrkesutbildningen skulle han kunna utforska en hittills underidentifierad grupp elever - de särskilt begåvade praktikerna. I samråd med cirkelledaren och forskaren Caroline Sims beslutade han sig för att själv försöka hitta och förstå de barn som kunde tänkas passa in i kategorin. Efter ett idogt sökande var det till sist inlägget i föräldragruppen som gav utdelning, och in vällde vittnesmål om barn med en stor variation av praktisk-estetiska färdigheter. 

- En pojke höll på med BMX-cykling och hade lärt sig att cykla som tvååring, på första försöket. En annan kille var dansare och honom har det gått bra för, han är med i Mia Skäringers show. En flicka… ja ”sydde” är ett understatement. Hon var skicklig i sömnad och design. Hon hade haft turen att möta en slöjdlärare som förstod vad det rörde sig om och tillsammans hade de en fantastisk resa. Den flickan tog tag i alla skolämnen och gick ut med högsta betyg, och min personliga reflektion är att det beror på att hon blev sedd av någon. Om man ska hitta en gemensam nämnare för alla de här barnen, så är det att de skapar med händerna eller med sina egna kroppar.

Urban Söderberg bad föräldrarna att beskriva sina upplevelser i samtal och texter. De berättade om tidigt motoriskt utvecklade individer med mycket lätt för sig, som fick problem i mötet med skolan där de visade ointresse för teoretiska ämnen och blev understimulerade. Konsekvenserna liknade dem som är vanliga vid annan typ av särbegåvning – barnen hade blivit utåtagerande eller hemmasittare, vilket i vissa fall hade lett till adhd-utredningar och anmälningar till socialtjänsten. Av skolan önskade sig föräldrarna inte minst ökad kunskap och medvetenhet om barnens behov, hjälp med studieteknik och en större kreativitet i mötet med varje enskild elev.

På Westerlundska gymnasiet där Urban Söderberg arbetar finns idag cirka 1400 elever och 12 nationella program varav sju yrkesprogram. Han och hans fyra kollegors deltagande i forskningscirkeln har satt igång diskussioner i alla arbetslag.

- Vi tittar på vad vi kan göra för att förbättra vårt bemötande av den här elevgruppen, och har alla förutsättningar att utvecklas t.ex. när det gäller berikning i undervisningen. Vi hade en elev för några år sedan, en kille som fick högsta betyg i en s.k. Cad-kurs (computer aided design) där man får lära sig skiss- och ritteknik. När en idrottsförening beställde ett förråd av oss ritade och konstruerade han allt själv. I det läget är det så enkelt att gå vidare och titta på saker som laster, dragkraft, bärighet eller materialens egenskaper - det finns en uppsjö när man lyfter på locket till högre kunskaper. Men för att göra det måste vi kunna samverka över kursgränserna med andra lärare som har den kompetensen. Som skola får man tänka ett steg till.


Kommentar från forskaren

"Elever med särskild begåvning inom praktisk-estetiska områden glöms bort då särskild begåvning ofta kopplas till teoretiska förmågor. Det skulle dock vara möjligt att säga att det rör sig om samma förmågor, men med olika uttryck. Mycket generellt beskrivet skulle jag säga att särskild begåvning handlar om otroligt snabb inlärning och förståelse av komplexa samband. En del kan beskriva sin förståelse av komplexa samband i text, medan andra gör det genom att skapa."

Caroline Sims, forskningscirkelledare och doktorand i pedagogik med inriktning mot särskild begåvning.


Ta del av rapport och annat material kring forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning"

Senast uppdaterad: 2021-11-09