Ny utvärdering: Forskningscirklar kan förändra lärares och skolledares praktik

2021-01-07

Forskningscirklar har potential att förändra skolans praktik, till exempel när det gäller lärares och skolledares yrkesmässiga agerande och sätt att uttrycka sig om det kunskapsområde som studerats. Det visar en utvärdering gjord av Forum för samverkan, som bygger på enkätsvar från deltagare i fem olika forskningscirklar.

Forum för samverkan har berdivit forskningscirklar tillsammans med alla sina medlemskommuner, däribland Sigtuna kommun där man valde att undersöka vad som kännetecknar en inkluderande lärmiljö.

Forum för samverkan bedriver sedan 2015 forskningscirklar; en form för kollektiv kunskapsbildning där lärare och skolledare får hjälp av forskare med att studera frågor som de möter i sin vardag. Cirklar har bedrivits kring t.ex. inkluderande lärmiljöer, undervisning utifrån särskild begåvning och pedagogiskt ledarskap. Fem av dessa utgör grund för en ny rapport om forskningscirkelns förutsättningar och inverkan på praktiken. Rapporten bygger på en enkät där 27 deltagare uppmanas att ta ställning till en rad påståenden i kategorierna Lärande, Förändring och Förutsättningar.

– Det samlade resultatet av utvärderingen är glädjande, det tyder på att forskningscirkeln är en uppskattad samverkansform som kan leda till vetenskapligt förankrad professionsutveckling och högre kvalitet i skolans verksamhet. Samtidigt blir det tydligt att vi står inför utmaningar, säger Katina Thelin. Hon är lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet och har sammanställt utvärderingen i rollen som ansvarig för det nätverk som samlar FoSam:s forskningscirkelledare. 

Deltagarnas lärande
En del av utvärderingen rör deltagarnas eget lärande inom ramen för forskningscirkeln. Här genererar svaren medelvärden mellan 3.04 och 3.33 på en skala 1-4, där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 4 motsvarar Instämmer helt. Det högsta värdet är kopplat till förståelsen för det eller de problem som bildat utgångspunkt för arbetet, vilken enligt de svarande har fördjupats. Deltagarna instämmer också i att deras förmåga att hantera dessa problem har utvecklats, om än i något lägre grad.

– Tack vare en forskningscirkelledare som har bred och djup kompetens inom ämnet, egen erfarenhet från den verksamhet vi arbetar i och ett ifrågasättande perspektiv, har jag kunnat utvecklas mycket. Jag har börjat ifrågasätta och djupare analysera den kunskap jag har sedan tidigare vilket medför en större nyans och högre kvalitet i arbetet jag utför, skriver en deltagare i sitt fritextsvar.

Förändring av praktiken
Utvärderingen indikerar att forskningscirklarna haft en hög och positiv påverkan på praktiken. Särskilt tydligt är att deltagarnas möjligheter att påverka förutsättningarna för arbetet i den studerade verksamheten upplevs ha förändrats till det bättre. Även deras sätt att agera i och prata om den verkar i stor utsträckning ha förändrats, liksom relationen till kollegor. Sammantaget genererar deltagarnas svar medelvärden i intervallet 3.07 och 3.96 på en skala 1-5, på de frågor som handlar om forskningscirkelns påverkan på praktiken. 1 motsvarar då Mycket liten utsträckning och 5 Mycket stor utsträckning.

– Efter arbetet i forskningscirkeln har jag fått fördjupade kunskaper inom området hållbar utveckling, vilket har påverkat min undervisning både gällande vad jag säger, hur jag säger det och vilka aktiviteter jag väljer. Jag har också med de globala målen i all min undervisning nu till skillnad mot innan då endast naturämnena berördes, skriver en av deltagarna i forskningscirkeln ”Implementering av lärande för hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor”.

Forskningscirkelns förutsättningar
Beträffande förutsättningarna för arbetet i forskningscirkeln syns lite lägre värden än de som tidigare redovisats. I kategorin ingår frågor om t.ex. kollegors och chefers intresse för det lärande som skett, och om tidsmässiga förutsättningar. Lägst värden får den fråga som undersöker om tiden mellan forskningscirkelns träffar varit tillräcklig (2.70 på en skala 1-4). Högst värden får den som handlar om stödet från forskningscirkelledaren (3.48).

– Utvärderingen bekräftar sådant vi ofta ser tecken på när vi bedriver våra cirklar. Lärares och skolledares pressade scheman för med sig utmaningar. Likaså att skapa förutsättningar för lärande i större skala, utanför den grupp som involverats i själva forskningscirkeln. Det är värdefulla slutsatser för oss i vår fortsatta samverkan med skolhuvudmännen, säger Katina Thelin.

Mer läsning: Berikande att leda forskningscirklar tycker forskare

Om rapporten

Rapporten bygger på svar som samlats in från fem forskningscirklar motsvarande 27 deltagare under perioden november 2017 – juni 2020:

  • Undervisning utifrån särskild begåvning (2019-2020)
  • Det pedagogiska ledarskapets praktiker (2018-2019)
  • Implementering av utbildning för hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor (2018-2019)
  • God inkluderande lärmiljö (2018-2019)
  • Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan och skolan (2017-2018)

Gemensamt för flertalet av forskningscirklarna är att de har pågått under tre terminer inklusive förarbete och viss rapportering. I tre av forskningscirklarna har deltagarna genomfört egna studier inom ramen för ett gemensamt tema. I två cirklar har deltagarna istället involverats i och bidragit med underlag till ett gemensamt vetenskapligt projekt.

Utvärdering av FoSam:s forskningscirklar 2017-2020
Rapporten presenteras här i förkortad version. Utvärderingar av enskilda cirklar har uteslutits av etiska skäl.

Fördjupa dig i FoSam:s olika forskningscirklar

Senast uppdaterad: 2021-11-09