Berikande att leda forskningscirklar tycker forskare

2021-01-07

Forskare ser goda resultat av forskningscirklar som ett sätt att bilda kunskap tillsammans med lärare och skolledare, och upplever stor behållning av sitt ledarskap för dessa. Det visar en utvärdering gjord av Forum för samverkan där nio forskare deltagit. Men resultatkvaliteten är beroende av flera saker, som deltagarnas genuina engagemang, och så tillgången till tid förstås.

Två av FoSam:s cirkelledare. Petra Hansson och Siw-Inger Halling ledde forskningscirkeln "Implementering av utbildning för hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor.

Forum för samverkan bedriver sedan 2015 forskningscirklar; en form för kollektiv kunskapsbildning där lärare och skolledare får hjälp av forskare med att studera frågor som de möter i sin vardag. Fem cirklar utgör grund för en ny rapport om forskningscirkelns resultat och förutsättningar, baserad på enkätsvar från både deltagare och cirkelledare tillika forskare.

I det senare fallet har nio forskningscirkelledare tagit ställning till en rad påståenden i kategorierna Resultatkvalitet, Processkvalitet och Förutsättningar. Med resultatkvalitet avses kvaliteten i den kunskapsbildning som är resultatet av forskningscirkeln, medan processkvalitet syftar på kvaliteten i arbetet, oavsett vad det har lett fram till i slutänden.

Givande att vara vetenskaplig ledare
– Enligt de tillfrågade forskarna har cirklarna producerat resultat av god kvalitet, inte minst i termer av relevans för det egna forskningsområdet. En grundtanke med forskningscirkeln som samverkansform är att utbytet mellan skola och akademi ska vara ömsesidigt, och för forskare är det oerhört värdefullt att få direkt tillgång till den praktik man intresserar sig för, säger Katina Thelin. Hon är lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet och ansvarig för utvärderingen.

Forskningscirkelledarna tycker också i hög grad att den kunskap som producerats har varit användbar i den studerade praktiken, och att den är relevant även utanför den specifika kontexten. Man anser vidare att arbetet har genererat viktig kunskap om forskningscirkelledarskapet som sådant. Inom detta frågeområde varierar det totala medelvärdet från 3.22 och 3.89 på en skala 1-4, där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 4 motsvarar Instämmer helt.

Viktigt att deltagarna har rätt förutsättningar
I cirkelledarnas kommentarer framhålls betydelsen av att de lärare eller skolledare som deltar är där för att de har ett genuint engagemang i de frågor som står i fokus. Man uppfattar det som avgörande för kvaliteten i resultatet såväl som i de processer som leder fram till det. Även avsatt tid i tjänsten för deltagare anses vara en viktig förutsättning för att forskningscirkeln inte ska bli en belastning - en uppfattning som delas av deltagarna själva.

En ledare skriver:
– I vår cirkel har kvaliteten i arbetet till stor del varit beroende av deltagarnas förberedelse. I kommunikationen med deltagarna har vi förstått att de uppfattat arbetet både som relevant och angeläget ("det här är ju det viktigaste vi gör"). Trots det har de haft svårt att avsätta tid. Här finns flera faktorer som kan underlätta; grad av angelägenhet för den enskilde deltagaren, känslan av att gruppens kollektiva lärande har ett värde för den enskilde och upplevelsen att den egna insatsen är viktig för gruppens lärande.

Även forskningscirklarnas processkvalitet har utvärderats. Här handlar det om sådant som fördelningen av talutrymme i gruppen, huruvida deltagarna varit aktiva och att arbetet verkligen tagit utgångspunkt i deras angelägna frågor. Det totala medelvärdet varierar från 3.00 som lägst och 3.89 som högst, där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 4 motsvarar Instämmer helt.

– För mig som ny cirkelledare har det varit en bra hjälp att ha en tydlig, förutbestämd struktur för samtalen på träffarna. Den gav mig möjlighet att kontinuerligt "justera" samtalet utifrån den gemensamma överenskommelse som gjorts för att skapa ett ändamålsenligt samtalsklimat - vilket jag tror minimerade känslan av att jag korrigerade enskilda deltagare på ett sätt som riskerade att hämma dem.

Mer läsning
Ny utvärdering visar: Forskningscirklar kan förändra lärares och skolledares praktik

Om rapporten

Rapporten bygger på svar som samlats in från fem forskningscirklar motsvarande 9 forskningscirkelledare och 27 deltagare under perioden november 2017 – juni 2020:

  • Undervisning utifrån särskild begåvning (2019-2020)
  • Det pedagogiska ledarskapets praktiker (2018-2019)
  • Implementering av utbildning för hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor (2018-2019)
  • God inkluderande lärmiljö (2018-2019)
  • Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan och skolan (2017-2018)

Gemensamt för flertalet av forskningscirklarna är att de har pågått under tre terminer inklusive förarbete och viss rapportering. I tre av cirklarna har deltagarna genomfört egna studier inom ramen för ett gemensamt tema. I två cirklar har deltagarna istället involverats i och bidragit med underlag till ett gemensamt vetenskapligt projekt. Även sättet att organisera forskningscirkelledarskapet skiljer sig åt. I två cirklar  har arbetet letts av två forskare. I tre cirklar har det letts av en forskare, där man i ett av fallen delat ledarskapet med en intern cirkelledare hos huvudmannen.

Utvärdering av FoSam:s forskningscirklar 2017-2020
Rapporten presenteras här i förkortad version. Utvärderingar av enskilda cirklar har uteslutits av etiska skäl.

Fördjupa dig i FoSam:s olika forskningscirklar

Senast uppdaterad: 2021-11-09